Dag 1 Fredag
På morgonen var det samling som brukligt med alla hundar
uppknytta vid varsitt träd Vicki var den hund som inte
ville ligga ner utan stod upp i riset men la sig snällt
på kommando. Eftersom vi samlats utanför Hemmingsmark
där det är rätt tät skog så var jag
orolig att det skulle vara för tungt för Vicki så
jag var spänd inför första riktiga spåret
för Vicki. Det var Ninni som fick gå ut spåret
en ungefär 100 meter långt utan apporter, Vicki selades
på och satte god fart ut på spåret och gick
runt utan problem. Senare på dan var det förlyttning
till Pitholmen jättefin spårmark för Vicki tyckte
jag. Spår två var det första med apporter och
en 90 graders vinkel jag hade nu satt på spårlinan
med så att hon skulle få jobba mera självständigt.
Hon gick ut bra på spåret men ville inte påvisa
apporterna och hon missa lite i vinklarna men eftersom jag lärt
mig passivitet från förra kursen så väntade
jag lite så snart satte Vicki fart igen och gick runt
men apporterna ville hon inte ta men jag var jättenöjd
ändå.
Dag 2 Lördag
Uppgiften idag är att få Vicki intresserade av
apporterna hon får börja med flera pinnstigar och
jag sitter och retar henne med dom och det taggar henne flera
kurskamrater förundras över att den här lilla
sheltien kan frambringa såna morranden som hon gör.
Spår ett är ett 150 meter spår med vinkel
Vicki doppar näsan vid första missar dom andra helt
är mera loj än första dan.
Spår två är ett likadant som det första
men det går jättetungt för henne så
vi avbryter den första spänningen med spår
har lagt sig för henne så nu gäller det att
hitta ett sätt att få Vicki att tycka att hon får
någon för det hon gör.
Dag 3 Söndag
Vi börjar i den fina skogen i Pitholmen igen Vicki får
göra pinnstigar för att få henne att bli mera
sugen på att ta upp dom. Pinnstigarna går ganska
bra och hon blir mer och mer intresserad av pinnarna. När
vi har fika så börjar Vicki gräva i ryggsäcken
och får upp en spårpinne hon får beröm
och godis och bli mallig värre. När jag har varit
ute och lagt ett spår till en kurskamrat så har
Vicki varit och grävt upp en till pinne ur ryggsäcken
sånt är skoj att se. Spåret som Vicki ska
gå har Terese lagt ut det ligger en apport ute och jag
får klara order att vara med när hon påvisar
den och med snabba tag i linan gå fram till henne och
beömma och leka med apporten. Terese tycker att jag ska
avsluta spåret om det lyckas bra vid första apporten
så att Vicki ska få ett bra minne jag tycker det
låter bra men jag tvekar ändå hur jag ska
göra vädurstempramentet kommer fram och jag vill
att Vicki och jag ska prestera så bra som möjligt.
Så är det dags att gå ut spåret Vicki
sätter bra fart i spåret när vi närmar
oss apporten så går hon först lite förbi
men tar sen fart mot den och påvisar bra utan att ta
upp den det blir beröm och lek, hennes bästa spår
hittills.
Dag 4 Måndag
Sista dagen på lägret alla hundar är trötta
fast jag tycker Vicki ser okey ut. Vi har samlats i Blåsmark
och minnen kommer tillbaka från förra året
när jag var här med Styx, tankarna verkar smitta
av sig till Torsten med för han säger: "ja
här gjorde du ditt första spår med Styx".
Vickis spår ska bli hennes längsta i karriären,
hela fem apporter och flera vinklar och svårare terräng.
Hon börjar spåret bra och påvisar klart och
tydligt första apporten, sedan kommer en svacka där
hon tvekar och stannar upp men fortsätter ändå.
Apport två struntar hon i men fortsätter framåt.
Apport nummer tre nosar hon på men energin är helt
borta jag tar det lugnt och låter henne ta upp spåret
igen men avbryter efter flera försök. De som följde
efter tyckte att det var ett rätt så svårt
och långt spår till Vickis rätt så
lilla storlek. Sammanfattningsvis har Vicki varit en varannan-dags-hund
men ändå gjort stora framsteg under lägerdagarna.
|